Intervju #5 – Chamoun al Abdullah

”Jag vill ha betalt för det, min tid är inte gratis”, dundrar utan förvarning fram ur telefonapparatsluren. Jag blir överrumplad för en kort sekund, innan jag förstår ett det är Chamoun al Abdullah, transportbåtens kapten, och den femte och sista personen att intervjua från Egypten. Innan jag hinner svara på hans krav, så klubbar han själv igenom kostnaden för intervjun, utan att bry sig om eventuella invändnigar från mig. Den lilla detaljen verkar inte existera för den här karismatiske och företagsamme herren. Det är en hiskelig summa, men enligt Chamoun själv så… ”det är billigt”… Mmm, my ass. Jag vågar knappt tänka på vad hyreskostnaden för hans båt ligger på. Men, hur som helst, hans ord är till trots värdefulla.

Egypten alltså? Vad är det som lockar?

Egypten är min hemvist. Jag är född och uppvuxen här. Vad är det som lockar? En egal fråga, vad lockar mig att stanna? Har ni någonsin skådat det egyptiska gryningsljuset? Det finns inget mer spektakulärt än den egyptiska soluppgången.

Det talas om förbannelser, Faraos vrede, hur ställer ni er till det? 

Egyptens mystik är knappt utforskad och många människor har fått erfara Faraos vrede. Vad jag vet om detta är egentligen inte relevant, eller är det?

Absolut, jag tror många är intresserade, det är… kittlande.

Låt mig säga såhär då; många människor säger sig ha fått erfara Faraos vrede, medan andra tvivlar.

Vad exakt är er uppgift i det här sällskapet?

Som kapten är min primära uppgift att se till att vi får uppleva en säker sjöfart längs Nilens blåa kanaler. Men självklart ser jag det som mitt jobb att göra resan så bekväm som möjligt för de resande, men komfort kommer till ett pris.

Att vara framgångsrik är väl en definitionsfråga men… skulle ni kalla er själv målmedveten?

Jag har mina prioriteringar i ordning. Men en del av dessa är att inte avslöja för mycket. Information är en handelsvara, något jag kan sälja och alltså inte skänker ut gratis till höger och vänster. Men ni är journalist; läs mellan raderna.

Vad är det som driver er? 

Jag har mycket att bevisa, som son till en far med fler barn än hår på huvudet vill jag vara den som sträcker sig längst. Att jag går i hans fotspår för att nå framgång är givetvis en uträknad strategi. Men vad som verkligen avgör framgång är hur mycket pengar man har.

Slutligen, bara oss två emellan, finns det någon i sällskapet som ni helt enkelt inte går ihop med? 

Jag har betalt för att gilla alla i sällskapet, men jag saknar helt respekt för Ms. Cochrane mer tänker jag inte säga.